Igår stack jag och buddy'n iväg och körde ett MYCKET efterlängtat CX-pass (core).

Innan jag bytte till det gym jag är på nu, så tränade jag på gymmet här hemma. Då körde jag väldigt mycket pass, på slutet nästan bara cx. Jag verkligen älakar det passet och det är något som jag saknar då mitt nuvarande gym bara har gym. Men nu har nästan alla instruktörer på mitt första gym slutat och startat eget bara i grannbyn, så nu funderar både jag och Linda på om vi ska köpa ett kort där och börja köra lite pass igen. Det är så grymt skönt att kunna variera från bara enbart gymning.

Vi var där häromdagen och körde ett yoga/pilatespass och det var verkligen något som jag fastnade för.

Sinnesro.
Yoga.

Älskar älskar älskar min alldels underbara utsikt.

What comes easy wont last - what lasts wont come easy. I don't train to be fit for summer. I train to be fit all year long!

Oftast brukar jag publicera glada och trevliga inlägg, men ibland kan jag surna till, som nu. Nu har jag faktiskt tänkt att ytligt skriva av mig - lite som ett gnällinlägg faktiskt. Ta det som det kommer och ta mig precis som jag är, men ibland surnar även jag till.

Jag har tränat hårt i nästan hela mitt liv. Träningen betyder inte bara mycket, utan det är en väldigt stor del av mig. Jag har vart med länge nog för att veta hur, vad och när jag ska käka - hur och när jag ska sova - hur, vad och hur mkt jag ska träna för att uppnå dom mål jag har - både med kroppen och med mig själv.

Jag har valt, helt själv, att hålla på med träning. Ingen har tvingat mig alls och jag har helt själv bestämt mig för att uppnå väldigt många mål med min träning och min kropp. Men för att nå dom målen, måste jag både utesluta en del saker och istället ta mig an nya. Som tex mat - det är egentligen här mitt inlägg bottnar, jag är sjukt trött på gnälliga brudar som tror att dom ska uppnå resultat av att jolla fram och tillbaka - för att uppnå maximal effekt och minimalt kroppsfett deffar jag, det betyder att jag äter och tänker annorlunda. Men det är val jag gjort, att klippa banden till mycket gott och istället fokusera på det jag vill och är på väg att uppnå. Men kan man inte det, då kanske man inte vill det tillräckligt mycket eller så har man bara inte det som krävs för att fullfölja det.

Jag är trött på er brudar som gnäller om att det aldrig händer saker med kroppen, och samtidigt har inställningen att äta gott en dag, till att äta nyttigt nästa, till att äta onyttigt nästa, till att vilja äta nyttigt nästa. Antingen satsar man helhjärtat, eller så gör man det inte. Väljer man bort att satsa helhjärtat så ska du vara tyst, då har du ingen jäkla rätt att klaga. Var nöjd med det du gör istället för att klaga över saker du inte uppnår. Det finns alltid en andledning att du inte uppnår det - fundera på varför!

Jag deffar helhjärtat och då gäller det för mig att jag verkligen gör det också. Det betyder att jag väljer att inte unna mig saker i matväg. Jag VÄLJER. Men det betyder inte att hela mitt liv ser ut så, och att det alltid är så i min träning. Utan det är en period som jag valt, alldeles själv, för att få ut dom resultat som jag strävar efter. Ur det, kommer det resultat av hårt arbete och nya mål. Men åter igen, jag valde det.

Vill man uppnå resultat, då får man jobba för det. Vill man uppnå extrema resultat, då får man jobba för det. I träning, så kommer INGENTING gratis.

Jag blir förbannad.

Jag jobbar hårt, mitt jobb ligger 7 mil ifrån mig, så många timmar av pendlande, oftast ligger jag borta, sover jag inte hos svärföräldrarna så sover jag på jobbet, jag lever lite i min ryggsäck. Jag tränar endå. Jag släpar med mig allt så att jag både kan träna kondis och styrka. Jag släpar med mig vikter och allt möjligt. Jag jobbar länge, sent och krävande - jag tränar endå. Jag är jämt hungrig - jag håller mig till det jag ska.

Är det värt det? Att alltid vara hungrig, att alltid släpa med sig vikter..

Det är värt det så in i helvete.   

Jag har valt det, så därför håller jag mig till det.

Visste jag att jag inte hade psyket att göra det, då skulle jag inte göra det.

Så till er lata jävlar som bara gnäller - träna hårt och håll käften.

Jag föddes inte så här. Min kropp ser ut så här för att jag har dedikerat en stor del av mitt liv åt träning. Jag har en stark kropp som bär mig, som klarar mycket, som orkar mycket och som jag vet kommer orka bära mig när jag blir äldre.

EARNED - NOT GIVEN.

Ha ha, trodde jag skulle trilla av stolen när jag såg mig själv och insåg att jag var byxmodell - athlete of the day - för både Six Deuce och Six Deuce Norge på Instagram! Inte dåligt..

Imorse var jag ute på en svettig pw, med vattenflaskan i högsta hugg. Den åker alltid med på sommaren, så viktigt så ni anar inte. Tog en runda ner till Ica och hem, runt två km, heeelt lagom i denna värme. Jag springer mycket minde på somrarna, iaf utomhus. På gymmet är det helt annat då det finns AC, men utomhus är jag supernoga! Åh med all rätt, man ska vara rädd om både kropp, knopp och hjärta. Jag tänkte ta upp lite risker med att springa i värme, som iaf tål att tänkas på. Vare sig man lyssnar och lär eller skiter i det så tycker jag att man har ett ansvar om man tränar och ska vara "hälsosam" - ett ansvar mot sin egen kropp.

Påfrestningen på kroppen blir mångfalt större när det är varmt och luftfuktigheten är hög. Luftfuktigheten kan fördubbla värmen och då försämras kroppens förmåga att kyla ner sig och kan i många fall vara farligare än själva värmen. Kroppen kyls genom att svetten avdunstar och fuktigheten gör att det blir svårare, då kan det bli en värmechock. Värme är verkligen löparens värsta gissel..

Forskning har visat att prestationen i löparskorna försämras med upp till 15 procent när temperaturen når 25 grader. Inte nog med att det inte går att prestera maximalt i hög värme – det är obehagligt också. Obehag och tunga ben är något av det man kan råka ut för när man tränar i hetta.

När inte svettningen klarar av att kyla kroppen stiger temperaturen. Redan vid en kroppstemperatur på 38-39 grader börjar det bli farligt, dels för otränade. Värmestressen innebär påfrestningar på hjärtat och blodcirkulationen.
Värmestress är något som alla som sysslar med löpning bör känna till och vara medvetna om.

Det har forskats mycket om värmestress och värmetålighet.

Den klassiska beskrivningen av hur hjärt- och kärlsystemet reagerar på värmestress är att pulsen ökar bland annat för att blodcirkulationen i huden ska kunna öka samt för att upprätthålla syreförsörjning till de arbetande musklerna.  Att mer blod strömmar till huden resulterar bland annat i minskat venöst återflöde, lägre slagvolym och sänkt blodtryck. Om kroppstemperaturen stiger tillräckligt högt så kan den ökande cirkulationen i huden leda till att övriga vävnader inte får tillräckligt med blod med medvetslöshet som följd.

När luftfuktigheten ökar minskar möjligheten till avdunstning. Max luftfuktighet är 100 procent. Är luftfuktigheten 80 procent så finns alltså bara 20 procent kvar att avdunsta i. När inte kroppen får avdusning och kylning reagerar den med att öka svettningen vilket gör att vätskebrist snabbt kan uppstå. Under varma förhållanden kan svettmängden som förloras under intensiv träning överstiga tre liter i timmen.

Intag av vätska är den mest praktiska metoden att bättre klara av träning/tävling i hög värme. Genom att säkert täcka upp dessa vätskeförluster kan plasmavolymen upprätthållas, vilket tillåter en fortsatt cirkulation och syretillförsel ut i de arbetande musklerna och svettning vilket gör det lättare att hålla uppe intensiteten under en längre tid. Vätskeersättning ska därför ha högsta prioritet. -  Detta är anledningen till att jag ALLTID har med mig vatten vid cardio/löp.

Ja visst tål det att tänkas på! Om jag inte måste springa, vilket jag inte behöver då kondition är mångvarierande, så springer jag inte. Är luftfuktigheten lika hög på morgonen som på kvällen utsätter jag varken kropp eller hjärta för det. HIIT inne eller en PW räcker gott och väl! Och ska jag dock springa när både l.fuktighet och värme inte är så hög så har jag ALLTID med mig vatten. Bara en dåre springer/joggar/pw´ar utan. Ett hälsosamt liv är inte bara att vara fysiskt aktiv, det handlar lika mycket om att vara klok i de val man gör när man jobbar med kroppen. Att vara ansvarsfull och hålla sig i god form handlar lika mycket om att vara ansvarsfull i tankar kring träning.